KRÖNIKA: En rolig, trygg och lärorik plats

Den senaste tiden har jag bytt mitt livs första bajsblöja och betydligt fler blöjor, snutit näsor och fått otaligt många kramar. Två nya yrken är vad som fått mig att uppleva så mycket nytt och jag är så tacksam över all lärdom.

På Skolverkets hemsida står det följande om förskolan: ”Barnen i förskolan ska få en god pedagogisk verksamhet. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som går där. Kommunerna ansvarar för att det finns förskolor och att barn får erbjudande om plats.”

Jag har inga egna barn (det kanske ni förstår, annars hade jag med stor sannolikhet bytt bajsblöja förr…) och är därmed inte så speciellt insatt i ”barnvärlden” även om jag är så fascinerad av den. Förskollärare är ett yrke som jag alltid har velat prova på men bortsett från en veckas praktik på mellanstadiet har det aldrig blivit av, förrän nu. Ett samtal bort så var jag uppskriven på en vikarielista och några dagar senare kom det första samtalet.

Något jag insåg väldigt fort var att barn är makalöst kloka. Det har båda mina arbetsplatser lärt mig. Ni som är inne i ”barnvärlden” kanske tycker att jag är lite efter som inser det först nu men så får det vara, alla kan ju inte veta allt. Redan när min systerson var liten började jag dock ana det då han klarade av att hantera min iPhone nästintill lika bra som jag själv, vissa barn upprepar vartenda ord du säger, andra testar gränser då de vet precis vad som är okej/inte okej och någon annan knuffar medvetet till ett annat barn så fort du vänder ryggen till. Några barn använder sig av teckenspråk när du inte förstår vad de säger och andra springer fram till saken och visar exakt vad hen menar. Det finns så många exempel på varför barn är så mycket klokare än jag kunnat ana.

Några andra som är helt fantastiska är de vårdare och förskolelärare som jag har haft äran att stöta på. Wow säger jag bara. Vilket jobb de gör med att forma vår nya generation, det bådar väldigt gott. De är så hjärtliga människor och samtidigt finns det så mycket finurligt bakom varje liten sak, varje liten sång som görs/sjungs. Jag är så imponerad och så glatt överraskad. Den dag jag får egna barn kommer jag med stor trygghet lämna dem ifrån mig under dagarna. Visst vill jag ha mina kommande barn hemma hos mig så mycket det bara går men samtidigt, efter att ha sett det jag nu har sett så förstår jag hur viktigt det är att barnen får komma iväg till andra vuxna som ställer lite krav (inga rejäla såklart men sådana krav som får dem att komma framåt) och träffa andra barn för att kunna hantera konflikter, hitta vänner och hitta sig själva. Jag tror att det är enormt viktigt för de där kloka, supersöta små varelserna för att ha möjlighet att utvecklas på bästa sätt.

På arbetsplatserna där jag har haft turen att få hoppa in kan jag definitivt säga att de lever upp till Skolverkets krav; pedagogisk, rolig, trygg och lärorik plats och förhoppningsvis kommer jag att få enormt mycket mer erfarenheter samt få fortsätta med att byta lite fler blöjor, både på jobb och i hemmet någon gång i framtiden.

Lisa

Länkar i krönikan:
https://www.skolverket.se/skolformer/forskola

Krönikan publicerades första gången den 18 juni på www.lisa.blogg.vxonews.se

KRÖNIKA: En sargad konstnärssjäl eller en lycklig hockeyfru?

Den senaste veckan har jag gått och tokförälskat mig i tv-serien Nashville. Det är det bästa och det värsta jag vet, det här med att förälska sig i en serie – jag blir som förblindad och kan inte göra något annat än att se avsnitt efter avsnitt. Visst låter det nästan som en vanlig förälskelse? Tid är det enda du begär. Tid med din nya kärlek.

I det senaste avsnittet sa en låtskrivare något väldigt klokt och i stil med ”hjärtesorg är det som har fått mig att skriva, nu är jag lycklig och det gör det så svårt”. Jag kan bara instämma, att skriva när jag går igenom någon form av jobbig fas i livet är som terapi. Det spelar ingen roll om jag är arg, ledsen eller förkrossad – det gör mindre ont när jag får skriva ner mina tankar. Nu är jag nöjd, så genuint lycklig att jag hoppar fram på det ena rosa molnet efter det andra och det känns så bra. Det enda som får lida litegrann är fantasin till mina texter.

Hur många artister, konstnärer och författare har egentligen skrivit sina bästa verk i fullständig hjärtesorg? Hur kommer det sig egentligen att alla låtar verkar passa in när du är sårad samtidigt som alla känns fel när du är lycklig? Alla kanske var att ta i men ni förstår förhoppningsvis min poäng; det är inte för intet vi säger ”en sargad konstnärssjäl”, I guess…

Bakom varje låt finns en händelse. Bakom varje bild finns en historia. Bakom varje text finns en berättelse. Tro mig, jag har skrivit så mycket. Så många texter fyllda av metaforer för att få ur mig precis det som måste få komma ut och så många texter som hade kunnat bli fantastiska men som aldrig fått se dagens ljus.

Vissa fredagskvällar när jag sitter ensam här hemma (japp, livet som hockeyfru är så pass spännande, hehe) och bläddrar runt på sociala medier så frågar jag mig själv vad som är fel? Varför sitter jag ensam i soffan och plågar mig med en sorglig, romantisk dramafilm när andra människor skrattar ikapp med ett glas vin i handen… Är jag en sargad konstnärssjäl? Är jag en tvättäkta ensamvarg? Är ensamhet, tårar och fingrar som vandrar över tangentbordet min hemmagjorda terapi som gör att jag kan njuta av livet resterande tid?

Skriva. Det är min terapi och ju längre den här texten blir desto mer inser jag hur viktig den faktiskt är för att jag ska må bra. Den tanke som väcks i mig är dock hur alla andra gör? Alla som inte är sargade konstnärssjälar? Gråter ni? Skriker ni? Slåss ni? Dricker ni? Skrattar ni? Hur får ni utlopp för alla de känslor som flyger ur mig i form av otaliga meningsbyggnader?

I min värld är det en självklarhet att hantera ett krossat hjärta med ord och förälskelse med tid. Tid som tillåter en att bli hopplöst förälskad, en underbar känsla som antingen leder till en bra text eller i bästa fall ett bröllop.

En sargad konstnärssjäl eller en lycklig hockeyfru? Tror ni att jag kan vara både och? Jag vill nämligen inte förlora någon av de två, klassiska formuleringarna i mitt liv och jag tror konstigt nog att jag kan behålla båda och fortfarande vara genuint lycklig. Kanske är det just kombinationen av dessa två världar som gör att jag verkligen får ut det bästa av mig själv? Och med tv-serier som One Tree Hill och Nashville kan jag alltid hitta inspiration som får fingrarna att flyga fram på ett härligt tangentbord och vem vet, en vacker dag kanske det blir något riktigt makalöst av att.

 Krönikan publicerades för första gången på www.lisa.blogg.vxonews.se den 7 maj 2017.
0 kommentarer
publicerat i Krönikor, Lisa;
Taggar: Hockey Wives, Hockeyallsvenskan, Hockeyfru, Hockeyfrun, Konstnärssjäl, Lisa, Lisa Bengtsson, Nashville, Sargad, lycka

KRÖNIKA: Kvinnor får inte köra bil och ska enligt lag ”ta hand om sin man” – en feministisk uppenbarelse

Jag skäms över att erkänna min tidigare okunskap och blindhet. Jag har nämligen aldrig tidigare sett mig som feminist. En feminist för mig innebar att vara en kvinna som ville ha samma rättigheter som män i allt, där mycket av det jag tidigare läst (definitivt inga vettiga texter...) har handlat om det extrema, att kvinnor inte heller ska behöva raka bort hår från ben, könsorgan eller under armarna, att inte behöva sminka sig mm. Sådana ytliga saker som jag då tänkte att; ”det är väl självklart att alla får se ut och göra som dem vill”.

Tidigare har jag inte heller förstått poängen med att killar är feminister. Mycket för att andra extrema feminister (eller om media valt att vrida det så) har fått det att framstå som att feminism innebär att kvinnor ska bli de överordnade och män de underordnade, min tanke då var att det inte blev jämlikhet - vi skulle bara byta plats på vem som var i den utsatta positionen.

På min senaste kurs har jag än så länge läst två böcker som har fått mig att känna en galen AHA-känsla!(!!) 

Tänk att misshandel i hemmet blev ett brott först år 1982 och att våldtäkt inom äktenskapet var lagligt fram till år 1965 i Sverige och först år 1919 beslutades att även kvinnor skulle få rösta i riksdagsvalet. 

Vet ni vad som är ännu sjukare än att kvinnor i Sverige har haft så dåliga livsförhållanden bara under våra föräldrar samt mor- och farföräldrars tid? Att kvinnor i vissa länder fortfarande har det så illa. I Saudiarabien får kvinnor inte köra bil (lagen togs nyligen bort men enligt tradition ska de fortfarande inte göra det) och vid arv får de ut mindre än sina bröder. I Jemen måste gifta kvinnor gå med på att ha sex när mannen vill det och även i lagen står det att mannen har rätt till att bli "omhändertagen av sin fru". Dessutom får hon inte lämna hemmet utan sin hans tillstånd. I Libanon kan du slippa att bli straffad för våldtäkt om du väljer att gifta dig med ditt offer. I Nigeria är det lagligt att slå sin fru för att lära henne ett och annat…

Idag har vi med andra ord kommit en bra bit i Sverige men trots det så är det 82 % mammor som tar ut föräldraledighetenen högt uppsatt chef får olika lön beroende på hens kön och en kvinna som klär sig "utmanade" kan fortfarande få skuld i en våldtäkt. Hur sjukt är inte det? Det gäller även småsaker som att en man som diskar får applåder medan en kvinna som diskar bara gör det hon förväntas göra, hallå - det är år 2017!? Vi har mycket att jobba på här i Sverige men framförallt i andra länder där kvinnor far riktigt, riktigt illa.

I den här misären och i min uppenbarelse kring förlusten av flera års feminism var det lite smått komiskt nog den internationella kvinnodagen tidigare i veckan, den 8 mars, och för första gången någonsin har jag firat dagen som är tvättäkta feminist. Äntligen! 

Om du, precis som jag (ber återigen ursäkt för min hopplösa okunskap - pinsamt, jag vet men kanske kan det få någon mer att öppna ögonen!) har missuppfattat allt som har med feminism att göra så kan du avslutningsvis få en definition av en feminist:

Feminist;

  1. person som stödjer jämställdhet
  2. medlem i en feministisk organisation
  3. någon som tror på social, politisk och ekonomisk jämlikhet mellan könen


Nå, vare sig du är ung eller gammal, fattig eller rik, kvinna eller man; visst är du feminist? 

Lisa_kronikor

Länkar jag använt mig av i krönikan:
https://riksarkivet.se/om-kvinnlig-rostratt-i-sverige 
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Levnadsforhallanden/Jamstalldhet/Jamstalldhetsstatistik/12252/12259/Behallare-for-Press/406481/ 
http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/827402-1-har-ar-varldens-sjukaste-kvinnofientliga-lagar-som-finns-i-dag 
https://sv.wiktionary.org/wiki/feminist 

Böcker jag använt information från i krönikan: 
- Könsmakt eller häxjakt av Gabriella Nilsson (2009)


Krönikan publicerades första gången på http://lisa.blogg.vxonews.se/ den 12 mars 2017.

0 kommentarer
publicerat i Krönikor
Taggar: Feminism, Feminist, Föräldraledighet, Jemen, Krönika, Lisa, Lisa Bengtsson, Misshandel, Nigeria, Saudiarabien, Sverige, Våldtäkt, internationella kvinnodagen, jämlikhet, jämställd, jämställdhet, krönikor, krönikör
Visa fler inlägg