I lost myself this year

Tänk om jag bara kunde förklara i ord hur mycket jag saknar mitt skrivande. Numera känns allt som kommer ut ur mina fingrar så fruktansvärt fjantigt. Allt jag skriver nu är några betydelselösa ord på en menlös liten blogg. Vad är meningen med det? Jag skrev alltid för att förmedla något, för att försöka göra någons dag bättre. Nu är det bara tomt. Hur många gånger jag än öppnar Word-dokumentet eller sätter bläckpennan mot blocket så är det bara blankt. Jag får inte ut någonting. Jag förstår ingenting.. Var är min inspiration? Var är fantastin som alltid har funnits där? Vem är jag när inte delen med att skriva fungerar?

Purple

Lördagen förgylldes av lite färgglatt smink. Det känns alltid som att jag går omkring med två blåtiror när jag har lila smink men det är så fint på alla andra så jag vill också passa i det! Samtidigt som jag blev lila bet Puh sönder hela måttbandet (som låg på bordet, vet inte hur han fick tag i de!?) och jag trodde jag fick tag i alla bitar men uppenbarligen inte, två gånger har han hunnit spy idag. Stackars lillkillen!
0 kommentarer
publicerat i
Taggar: Pomeranian, Puh, lila, make up, make up store, pomeran, rosa, smink
Visa fler inlägg